My Back Yard

My Back Yard

I had to come before I go insane.
The plant you built has side effects:  I vomit, weep,
have dizzy spells and I’m depressed.  The pain
from pressure in my ears keeps me from sleep—
I wake up drenched, have jitters, palpitations.
Your “silent” noise impairs my concentration—
I think you call that torture.
I no longer have a garden or a view, your
symphony of turbines has drowned the song of nature.
You say you’ve done what is required by law
but tell me where do people feature?
How old are you, Ms May?  Aha, the menopause . . .
We call this problem, “NIMBY,” I think you’ll find . . .
Damn right, you are.  It’s not in your back yard—it’s mine.

Så vackert – och så otroligt sorgesamt – kan upplevelsen att leva nära vindkraftverk uttryckas.

Det är den sista av tre dikter av Gail Atkinson-Mair från Italien. Alla tre dikterna och tillhörande underbara foton hittar ni här.

Annonser
Det här inlägget postades i Samtliga. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s